Och sommaren har sin gång

I tisdags stod jag i tippad sand vid Röda sten och läste poesi. Otippat (förlåt en göteborgare). Det är inte mycken en vet. Texterna handlade om vatten, som del av ett konstprojekt därute - Vågspel kallat. Det var varmt, åskan lurade men kom aldrig, det grillades korv, några människor hade samlats där vid älven. En plingande skulptur var placerad en bit ut i vattnet, gjord av bland andra konstnären Torbjörn Steiner. Fint. Smågalet. Underbart.
Vatten, detta essentiella märkvärdiga. Förutsättningen för livet. Hotet mot livet. Jag skrev en del om det på min hemsida häromdagen. Här är en av texterna jag läste vid Röda sten:

Bara ett vatten i allt. Ett enda vatten i världen.

Så mycken tröst i det.

Jag bär dig. Hon bär mig. Och hon. Vi.

Vattenångan i ditt sista andetag, det som vandrade ut genom fönstret, ut i majluften den där kvällen, blev daggen på ett nyutslaget äppelblad, steg i moln, föll i milda regn.

Jag dricker dig ännu, andas dig, vattnet som var i dig är infruset i Grönlands glaciärer,

gungar i oceanerna, strömmar i bäckarna i dina gamla skogar, rinner i den vackraste unghästens blod.

Det finns i de mjuka barnen, de som kom efter.

I Kosters Trädgårdar samlar de vatten i en damm och använder det att vattna med när julisolen gassar och grusvägarna dammar. De fördröjer flöden, precis enligt permakulturens principer. För permakultur används där, praktiseras varje dag. En underbart sätt att leva och verka. Jag var där för ett par veckor sedan och gjorde reportage till nättidningen OM Omställning - for fram och tillbaks med tåg och båt och båt och buss under en dag, en ganska molnig dag, vilket innebar att det var knökfullt i trädgårdarna och inte minst i trädgårdsbutiken. Där stod permakulturexperten och trädgårdsmästaren Helena von Bothmer, som jag skulle intervjua. Då och då gav hon sig ut i grönsakslanden och kapade sallad och mangold till restaurangen. Jag följde henne som en hundvalp med block och penna.
Till sist fick vi en stunds ro vid scenen bakom restaurangen. Jo, för där finns förstås kultur också, på detta ljuvliga ställe - konst och musik är integrerat i Kosters Trädgårdars verksamhet.
Läs mer i OM Omställning, i septembernumret och i deras nya fina bok Kosters Trädgårdar, Historien-Odlingen-Maten

Sommaren är fantastisk. Jag skriver är, även om det märks att kvällarna mörknar, ljungen blommar, det är utan tvekan augusti. Tiden har sin gång.
Men än växer det så det knakar på Silverkällans Odlarkollektiv i Majorna. En biolog som besökte odlingen i juli konstaterade att näst efter Trädgårdsföreningen och Botaniska Trädgården  så är Silverkällan den plats i Göteborg som har flest arter av humlor och bin! Det känns riktigt, riktigt bra. Och viktigt.
På söndag eftermiddag har vi skördefest, välkommen att smaka på våra grönsaker!